Jag var ju på Gran Canaria nu över nyår som ni troligtvis vet, och jag måste bara få skriva av mig lite..
Under varje bänk vi gick förbi låg det hemlösa katter, spinkiga, magra, revbenen och ryggragen stack ut, det var hemskt att se. Och jag har aldrig i hela mitt liv var så tårfylld utan att gråta som då, jag mådde dåligt över att se det, på riktigt. Jag kunde inte ens kolla, kolla på dom små helt oskylda katterna och djuren som inte gjort ett skit för att förtjäna att få leva sådär.
Jag mår dåligt på riktigt över sådant här, att se hur fruktansvärt jävla illa man kan låta ett djur leva. Att man kan stänga ute en katt eller en hund och sedan låta den fixa resten av livet själv, att se hur hundar och katter och andra djur i andra länder vandrar runt magra på vägar och strandpromenader, ensamma och huvudet nere i backen.
Under tiden jag var på Gran Canaria så såg jag en liten liten kattunge som var ensam, den låg alltid på samma plats och alltid lika mager och kelsjuk. En oskyld katt som vill må bra, men som inte en jävel bryr sig om.
Som ni kanske vet ska man inte klappa och gosa med katter i andra länder som är hemlösa, men vet du vad? Jag sket fullständigt i hur många sjukdomar den katten kan ha haft på sig.
Jag köpte tilllochmed en burk med kattmat till katten på en affär för mina pengar jag kunde lagt på glass eller något annat, förstår ni då hur jävla gärna jag ville hjälpa den? Har aldrig, aldrig, aldrig velat ta med ett djur hem så mycket som jag ville ta med den hem.
Jag hoppas fler folk reser på sig och inser att det är dags att börja bry sig och ta hand om dessa djur. Man behöver söka tillstånd, man behöver göra mycket för att få ta hem ett annat djur från ett annat land. Men det är värt det. För det har gått över gränsen, det är för många djur som de drabbat.
Min dröm är att kunna haft en hem för precis sådana djur, hjälpa dom, ge mat till dom och försöka ge dom ett nytt hem. I andra länder finns det inte lika många orginisationer som hjälper djur som det finns i Sverige, och jag hoppas snart att fler i de länderna kan försöka göra en förändring. Jag önskar jag kunde göra allt för alla djur som dessa.
Jag vet att alla inte kan göra allt, men alla kan göra något.
Min Mosters hund Chispi, som hon tog hit ifrån Spaniens gator. Hon är den absolut bästa hunden jag vet, sover med en under täcket och sover alltid nära eller på magen, sitter alltid i knät och vill alltid synas. Jag älskar henne, och de finns så många mer hundar som Chispi som ingen bryr sig om på gatorna utomlands. Det är just det jag vill, hjälpa andra hundar och katter och andra djur som inte mår bäst eller har ett hem.
